Skit så arg jag är.
Nått jag har lärt mig idag det är att vatten är trots alla talesätt tjockare än blod,
Och det sjuka i det hela var att jag satt och prata med det med lucias mamma för bara några dagar sedan.
och det blev bevisat klart och tydligt idag.
min egen så kallade mamma vände mig ryggen för en falsk opålitlig arbetskamrat som inte kan säga sanningen utan ljuger och tror att hon ska vinna på att hitta på det hon tycker låter bäst.
Men grejen var det att hon förlora bara själv på det för Marie lyssnade på mig sen i slutändan och då var det Angelica som stog där utan hund och att varken jag eller marie tycker bra om henne,.
Jag som tyckt att hon varit så trevlig och go tjej har ändrar helt uppfattning om henne.
Hon sa till mig idag när jag hade sagt att jag bara skulle fixa det sista med Marie och papprena nä jag har redan pratat med Marie och du djävlas med fel familj,
Då koka jag över jag har ju inte gjort dom något jag har ju snarare varit snäll emot dom,
Dom har fått haft min fina hund och jag skulle bara hjälpa dom och så får man skit tillbaka sånt tolererar inte jag,
har tagit tillräckligt mycket skit i mina dagar av min familj så tar inte mer,
Dom enda människorna i min familj som aldrig gjort mig något illa det är min Mormor och morfar det är dom finaste människorna på hela denna jord.
Men både min mamma och pappa är av samma skit och skrot är egentligen lycklig att inte ha något med nån av dom att göra.
Vem vill ha en mamma som snor dotters pojkvän som är så falsk och alltid vänder allt till sin egen fördel och bara utnyttjar en.
Man är bra så länge man kan vara hundvakt och hon har andvändning för en men annars så duger man inte.
Det är egentligen helt sjukt att jag endå är det personen jag är idag om man tänker på allt som jag fått gått egenom i min barndom.
Idag när jag kom hem och hade fått hem min lilla Vovve så kände jag bara skit vill inte leva längre bara kände hur all livsglöds bara sögs ut efter min mamma sagt att jag vill inte ha någon mer kontakt med dig på livstid jag ska flytta från stan bara för att slippa dig.
Bara för att hon var rädd att bli osams med sin jobbar kompis som hade min hund som vägra att lämna tillbaka den.
Men om jag tänker på alla gånger som hon lämnat och övergivit mig som liten så ska jag ju inte egentligen vara ledsen över det.
Men endå så vill man ha en mamma som älskaren som finns där för en,
Jag känner mig så extremt ensam.
Allt jag vill är att få lite äkta kärlek ska det vara så extremt mycket begärt.
Tycker inte det.
Om jag nån gång i livet får barn så ska dom aldrig få ha det eller behöva känna det som jag har känt under min uppväxt.
Ett litet barn har inte gjort något ont det barnet ska inte straffas för att det blev till och för att inte föräldrarna inte kan hålla ihop.
Försöker tänka som Marie har sagt till mig att jag måste börja leva mitt eget liv att nån gång säga STOPP till min mamma och göra va jag känner va jag vill och inte krusa för hennes kärlek för det spelar ingen roll hur mycket jag än gör för henne så kommer hon aldrig ändra sig den enda jag kan ändra på det är mig själv.
Och det är bara att inse sanningen hon är en bitch och börja leva ett liv där hon inte finns med i det och börja tänka mer på mig själv.
Under mina 24 år i livet så har jag bara blivit nedtryckt jag är aldrig tillräckligt bra antingen har det varit tjatt om att jag varit för smal eller nu dom senaste åren att jag är för tjock.
Och alltid fått slängt i ansiktet att min lillasyster är så mycket bättre än mig,
Inte underligt att jag inte har något självförtroende att jag alltid klassar ner på mig själv och aldrig känner att jag duger.
Har sån extremt stor lust att flytta långt bort börja om på ny kula få nya kontakter nya vänner där ingen känner en utan man kan vara den personen man vill skapa allt nytt.
Så sa ju christian till mig att det var ju räddningen för honom han vart ju överkörd här hemma av alla kompisar för alla hade ju honom som en skämtfigur men när han flytta så fick han nya kompisar han börja säga ifrån mer sätta gränser och kunde bli den personen han alltid egentligen velat vara men inte vågat.
Så kan jag känna ibland att jag är för snäll och säger ja om mycket fast jag egentligen inte vill.
Skulle vara skönt att flytta till ett annat land gärna nån stanns där det är varmt och jobba i en bar eller nått det är väl lättast om man ska få jobb fort och sen kanske man kan satsa på något annat sen vart efter med tiden.
Har ju lite kontakter i cypern som jag skulle kunna prata med.
Men det måste ju tänkas egenom innan man gör en så stor grej.
Träffa pojken igår, han var så söt han kom hit och var så trött men va jag har saknat honom.
Tycker att han är så grymt fin men det är jobbigt att veta va man själv känner men inte va den andra personen känner,
Nu ska jag ner och möta lucia hon kommer till mig när jag mår skit min lilla ängel är det.
Och det sjuka i det hela var att jag satt och prata med det med lucias mamma för bara några dagar sedan.
och det blev bevisat klart och tydligt idag.
min egen så kallade mamma vände mig ryggen för en falsk opålitlig arbetskamrat som inte kan säga sanningen utan ljuger och tror att hon ska vinna på att hitta på det hon tycker låter bäst.
Men grejen var det att hon förlora bara själv på det för Marie lyssnade på mig sen i slutändan och då var det Angelica som stog där utan hund och att varken jag eller marie tycker bra om henne,.
Jag som tyckt att hon varit så trevlig och go tjej har ändrar helt uppfattning om henne.
Hon sa till mig idag när jag hade sagt att jag bara skulle fixa det sista med Marie och papprena nä jag har redan pratat med Marie och du djävlas med fel familj,
Då koka jag över jag har ju inte gjort dom något jag har ju snarare varit snäll emot dom,
Dom har fått haft min fina hund och jag skulle bara hjälpa dom och så får man skit tillbaka sånt tolererar inte jag,
har tagit tillräckligt mycket skit i mina dagar av min familj så tar inte mer,
Dom enda människorna i min familj som aldrig gjort mig något illa det är min Mormor och morfar det är dom finaste människorna på hela denna jord.
Men både min mamma och pappa är av samma skit och skrot är egentligen lycklig att inte ha något med nån av dom att göra.
Vem vill ha en mamma som snor dotters pojkvän som är så falsk och alltid vänder allt till sin egen fördel och bara utnyttjar en.
Man är bra så länge man kan vara hundvakt och hon har andvändning för en men annars så duger man inte.
Det är egentligen helt sjukt att jag endå är det personen jag är idag om man tänker på allt som jag fått gått egenom i min barndom.
Idag när jag kom hem och hade fått hem min lilla Vovve så kände jag bara skit vill inte leva längre bara kände hur all livsglöds bara sögs ut efter min mamma sagt att jag vill inte ha någon mer kontakt med dig på livstid jag ska flytta från stan bara för att slippa dig.
Bara för att hon var rädd att bli osams med sin jobbar kompis som hade min hund som vägra att lämna tillbaka den.
Men om jag tänker på alla gånger som hon lämnat och övergivit mig som liten så ska jag ju inte egentligen vara ledsen över det.
Men endå så vill man ha en mamma som älskaren som finns där för en,
Jag känner mig så extremt ensam.
Allt jag vill är att få lite äkta kärlek ska det vara så extremt mycket begärt.
Tycker inte det.
Om jag nån gång i livet får barn så ska dom aldrig få ha det eller behöva känna det som jag har känt under min uppväxt.
Ett litet barn har inte gjort något ont det barnet ska inte straffas för att det blev till och för att inte föräldrarna inte kan hålla ihop.
Försöker tänka som Marie har sagt till mig att jag måste börja leva mitt eget liv att nån gång säga STOPP till min mamma och göra va jag känner va jag vill och inte krusa för hennes kärlek för det spelar ingen roll hur mycket jag än gör för henne så kommer hon aldrig ändra sig den enda jag kan ändra på det är mig själv.
Och det är bara att inse sanningen hon är en bitch och börja leva ett liv där hon inte finns med i det och börja tänka mer på mig själv.
Under mina 24 år i livet så har jag bara blivit nedtryckt jag är aldrig tillräckligt bra antingen har det varit tjatt om att jag varit för smal eller nu dom senaste åren att jag är för tjock.
Och alltid fått slängt i ansiktet att min lillasyster är så mycket bättre än mig,
Inte underligt att jag inte har något självförtroende att jag alltid klassar ner på mig själv och aldrig känner att jag duger.
Har sån extremt stor lust att flytta långt bort börja om på ny kula få nya kontakter nya vänner där ingen känner en utan man kan vara den personen man vill skapa allt nytt.
Så sa ju christian till mig att det var ju räddningen för honom han vart ju överkörd här hemma av alla kompisar för alla hade ju honom som en skämtfigur men när han flytta så fick han nya kompisar han börja säga ifrån mer sätta gränser och kunde bli den personen han alltid egentligen velat vara men inte vågat.
Så kan jag känna ibland att jag är för snäll och säger ja om mycket fast jag egentligen inte vill.
Skulle vara skönt att flytta till ett annat land gärna nån stanns där det är varmt och jobba i en bar eller nått det är väl lättast om man ska få jobb fort och sen kanske man kan satsa på något annat sen vart efter med tiden.
Har ju lite kontakter i cypern som jag skulle kunna prata med.
Men det måste ju tänkas egenom innan man gör en så stor grej.
Träffa pojken igår, han var så söt han kom hit och var så trött men va jag har saknat honom.
Tycker att han är så grymt fin men det är jobbigt att veta va man själv känner men inte va den andra personen känner,
Nu ska jag ner och möta lucia hon kommer till mig när jag mår skit min lilla ängel är det.
Kommentarer
Trackback