fidelian84

Känns bara som jag går runt i en cirkel.
Får direkt inget vettigt gjort överhuvettaget.
Har börja få ett riktigt skjuta fram betteende på många saker, känner mig som Alfons Åberg , Jag ska BARA.
Och allt blir det gör jag sen utan man flyr undan verkligheten med något som känns lättare just då för tillfället.
Som tillexempel fasna vid datorn vid små spel, olika bloggar och massa annat onyttigt vetande som jag egentligen inte behöver ägna min tid åt.
Men tror det är som en slags skyddsmekanism när allt känns lite halv jobbigt och tråkigt då går man in i den världen att man skjuter upp allt göra det en annan dag.
Jag vet ju att det inte leder egentligen till något bra.
Samma saker finns ju kvar att göra om en timme, eller i morgon.
Egentligen skulle man ju må bättre av att ta tag i det som är jobbigt så slipper man ju tänka på det mer då har man inte massa saker hängades över en.
Hade masser jag egentligen skulle gjort idag men fastna vid dator med en film i stället.
Har börja gilla drama väldigt mycket.
Jag såg I love you man.
En film om kärlek och hur svår kärleken kan vara och hur jobbigt det är när det är flera än två stycken inblandade i en relation.
och hur man ibland gör fel val i livet och att man måste leva med sina val.
Det var en väldigt bra film, Fast ibland hade man lust att ruska om tjejen och fråga va hon styrde med hon hade världens finnaste pojke intresserad av henne men endå valde hon , den oseriösa killen som inte visste vart han stog eller va han ville med livet,
Men så är det ju ganska ofta i verkligeheten oxå.
Varför gör vi tjejer så???
Varför är alltid dom där spännande killarna som egentligen inte kan ge dig en gnutta trygghet så mycke mer spännande en den rara omtänksamma killen som alltid ställer upp för tjejen i alla lägen och som verkligen älskar tjejen.
För det ser man ju hos väldigt många att det är dom killarna tjejerna väljer bort.
Jag tror jag själv var sån när jag var lite yngre dom coola killarna var häftiga på något vis.
Jag drogs alltid till den som egentligen var tvärtom hur jag var som person.
Den killen som drack mest eller den killen som var kriminel osv.
Det är ju det sista jag vill ha egentligen.
Men nu när man kommit upp lite i åren så känner jag aldrig att jag ens skulle se åt den typen av kille.
För mig är dom bara avskum.
Man vill ha trygghet och lugn i sin tillvaro.
Allt som det innebär att ha en familj.
Oj va djup jag blev av den filmen heheh fingrarna bara knapprar på tagnetbordet.
Det är nog det som är mitt stora problem med när jag börjar skriva och alltid tänker, det här ska bli ett kort inlägg så blir det endå aldrig det.
Ska snart ner och möta Ingela på stan vi skulle käka något, och sedan gå på bio.
Hoppas jag klarar av det var sjuk igår mådde jätte dåligt.
Är seg idag har problem med magen får inte behålla maten fast det har jag inte fått gjort på flera veckor nu.
Nä nu måste jag ta mig och bege mig ska ta en dush och fräsha till mig lite innan bion.
Sen ska jag försöka få iväg ett brev till hjärtat ikväll eftersom jag var dåligt igår så orka jag ju inte skriva något.
Hoppas bara att han känner samma som jag.
Är nervös att det ska vara stelt eller kännas konstigt när han kommer hem.
Rädd för att det är jag som har mer känslor än va han har.
Men varför ska man gå och vara rädd för allt har jag kommit på???
Det hjälper ju endå inte.
Just det innan jag slutar så måste jag ta en komentar från filmen som var så extrem fin.
Tjejen frågade killen i filmen va känner du för mig? -Älskar du mig fråga hon.
Han svara det finns sånger som går på radion som man lyssnar på som man blir glad av att man fick just höra det sången.
-hon sa är det så du känner för mig?
-Han säger nej.
-jag känner att du är sången som jag skulle vilja höra om och om igen i hela mitt liv  utan att någonsin tröttna på den.
-Hon svara honom , som din favoritsång?
-ja som  min favoritsång.




Bye bye