Älska mig mest när jag förtjänar som minst för då behöver jag det som mest.

hej och hå.
Varför trillar jag in här ett år senare.
Ja du det undrar jag med.
Har ju inte direkt varit så aktiv innan.
Men samtidigt hade jag fullt upp hela tiden och hade inte tiden att vara på nätet.
Och killen jag hade tyckte inte om att jag satt vid datorn.
men har ramlat tillbaka lite i internetträsket då man fastnar vid dumburken.
Men tror det är lättare att fastna såhär års då allt är tråkigt mörkt .
En jobbig årstid för alla tror jag.
Idag och igår var det fullt upp på jobbet.
Alla är sjuka nu verkar det som så som alla shoppar läkemedel.
Så får hålla tummarna att jag inte blir smittade av alla mina sjuka kunder,
Står bakom kassan och kör handsprit mellan kunderna.
Vet inte varför det kom just idag, men började känna en så stor saknad av mitt förra förhållande.
Otroligt nog kom jag över honom väldigt fort när det tog slut.
givetvis gjorde det ju ont i början.
Men tack vare att han hade träffat en ny flickvän två dagar efter det tog slut gjorde det ju lättare att inse att hur falsk kärleken till mig var.
Och sen hade jag hans underbara ex som stöttade mig och berättade sanningen om hur han var som människa.
Vilket gjorde att det blev lite lättare.
men nu när det har gått ett halvår då har man glömt det dåliga.
Jag och Sofie brukar sitta om kvällarna och älta Hon pratar om sin stora och enda kärlek Patrik.
Och jag pratar om min Richard.
Varken hon eller jag har haft såna känslor för nån av våra tidigare pojkvänner.
Vilket gör det så svårt och gör så ont att veta att man aldrig kommer få tillbaka den personen.
Hon har som jag insätt att det aldrig mer kommer bli dom eftersom han gick vidare med sitt liv.
Så som min gjorde.
Men endå så kan jag aldrig sluta ångra att jag gång på gång stötte bort mig när han egentligen bara ville mig väl.
Visst han hade sidor som inte var lätta att tas med
Och en fruktansvärd svartsjuka.
Men vem är perfekt, inte jag är det iallafall.
Jag ångrar så innerligt att jag bara försökte hitta andledningar för att knuffa ut honom i mitt liv.
Förstår inte varför jag alltid vill hitta andledningar eller orsaker att kasta nån ur min närhet så fort någon kommer nära och när jag verkligen älskar någon och känner mig trygg med den personen.
Det måste vara någon fösvarsmekanism att slänger jag ut den personen eller låter den inte komma tillräckligt nära då kan jag inte bli sårad.
Men det är ju så som det gamla talesättet man saknar inte kon förräns båset är tomt.
Och nu är båset tomt.
jag har ingen mysigfamn att krypa upp i på kvällarna framför tvn.
Eller en kille som säger älskling gå och lägg dig nu efter jobbet så gör jag lite mat, och han går och stoppar om en i sängen och går sedan och gör mat.
Så på de viset och med romantik och allt så kunde jag inte fått det bättre.
Vi hade det även väldigt roligt med alla resor vi gjorde åkte iväg och bugga.
VI gick även ut mycket på danser tillsammans,
Sånt saknar jag massor,
Jag tycker det är jätte roligt att dansa fortfarande och har utvecklas väldigt mycket i dansen.
Men så ibland när visa låtar spelas så kan det hugga tag i hjärtat eftersom Ricke sagt att det är våran låt eller att den handlar om oss.
Det är jobbigt finns killar jag varit på bio med tagit en fika och umgås med.
Men jämför alla med Richard precis som Sofie gör med Patrik vi fattar inte varför vi alltid måste jämföra.
Det är ju ingen annan som är den andra lik.
Och jag tycker itne det är roligt att dejta längre.
Känner absolut ingeting.
Har till och med gett upp helt att jag ska träffa någon.
Ska gå och lägga mig nu,
Ska upp och jobba i morgon med.
Var bara tvungen att få rensa lite i det som har snurrat i mitt huvud hela kvällen.
Suttit och ältat med min stackars mormor ikväll.
Hon var så snäll och bjöd på goda räkmackor.
Natti Natti